Monday, March 9, 2015

NACHOM-IA KUMPASAR: GÕYCHEA SONGITKARANCHER ANI TIATRISTANCHER LOKX GHALTA



Borovpi: Jason Keith Fernandes
Konknnint onn’kar: Dale Luis Menezes

Gõycher and Gõykarancher uzvadd ghalpi jednam khoincheim sinema bhair sorta, tednam tantunt kelolea Gõykaranchea vornonnank lagon mhaka tem pollovpak  sodanch thoddi-bhov bhirant dista. Hea sinemanim Gõy soimik suropayen bhorlolo sobit-sundor sorg oxem  dakhoitat. Hea oslea sinemanim Gõycheo poryavoronnik, sonvskrutik, ani rajki somosya khoim tori  dakhoinastanam lipun urtat. Dekhik The Coffin Maker (2011) ani Finding Fanny (2014) hea filmanim Gõykarank mouza marpi (pleasure-loving), kam’-dhondo nasun soro piyevpi ani sadheponnan jiyevpi  dakhoileat. Hea oslea dakhovnneam vorvim – Katolk toxem her somazantle Gõykar – fokot susegad mhunn dakhoileat. Gõykaranchi lingik vagnnuk (sexual behaviour) zori okhond noitik xisticher adharloli asa tori hea gozalicher oslea filamni kallokh poddta.
  
Punn jedna hanvem Bardroy Baretto hannem dirgdorxit kelolem  Nachom-ia Kumpasar pollelem tedna hanv huskea mekllom zalom.  Hea ‘musical’ sinemant opman ani somosya nirmann korpi  dekhave nasle, je sabar Bharoti sinemani  Gõy dakhoitanam dixti poddtat. Hea filman Gõy ani Konknni bhaxek toxench sonvskrutek tola-molachem yogdan dilam dekhun hem film polloupachem konnench chukhounk favonam.

Hem film ek mogachi kanni mhonn zorui nanvloukik zalam tori mhojea mota pormonnem, ti ‘love story’ fokt ek nimit zaun asa ek bhov molachi rajki tokrar (political complaint) dolleam mukhar haddunk. Hea sinemacho khoro hetu mhollear Gõykaram modem – ani kheritponnim Gõychea Kristanvam modem – ani Bharota modem aslolea ghuspagondollachea natea bod’dolchi bhasabhas.

Hea filmache survatek Gõychea songitkaramnim Hindi sinemak dilolea yogdanachi pavti tankam tednai ani aiz pasun sarki mellunk na hem dakhovn dilam. Hea songitkaramni – dadle toxem kaim bailamnim – kallza-monant rigun urpa sarkem Hindi songit rochlolem ason legun tacho man Hindi sinemantlea fankivont nanv zoddlolea songitkaraninch ghetlo. Itlench nhoi,   Nachom-ia Kumpasar hem film somptanam dakhoilam  ki 1930 doskantlean toyar zalolem modhur Gõychem songit okosmat bond zalem, karonn, Bomboicho tednacho Mukhel Montri,  Morarji Desai hannem 1950 vorsa  ‘prohibition’ kaido lagu kelo ani Bomboichim soglim ‘night clubs’ bond korun uddoilim ani Gõychea songitkaranim Mumboi xarachem sonvskrutik jivit jivall-rosall kelolem tem kabar kelem. Hea  sonvsrutik kallachi Naresh Fernandes  hannem bhov vistaran aplea Taj Mahal Foxtrot: The story of Bombay’s Jazz Age (2011) hea pustokant govaiki dilea.

Hi tokrar lokam mukhar dovrun hem film anink ek  mud’do nokollttam amchea mukhar manddta, zo ghoddie Bardroy Barettochea monant pasun naslo zait. Gõykar Kristanvamnim  Bharotak dilolea  yogdanacher khubxe pavtti addnodor zalea ani tanchea sonvskrutik jivitakui man’ nam zala, oslo mud’do amkam disti poddta. Hem film dakhoun dita ki osli addnodor chukun zaunk nam punn chintun-yevzun mud’dom kelea mhunnon. Hacho bhorpur faido Ut’tor Bharotantlea unchlea zatinchea vorgamnim ghetlolo asa ho mud’do hea filmantlean amcheanim somzun gheunk zata.
  
Hea adim filmanim dakhoilolea Gõykaram vixim Nachom-ia Kumpasar ekebhaxen portun zap diunk fuddem sorta. Zoxem prim, Nachom-ia Kumpasar hem film kazari jivita bhair zoddlole sombond (extra-marital sexual relations). He mud’deacher bhasabhas gorjechi karonn Hindi sinemani zoxem Gõychea Kristanv bailank dakhoileat dekun. Zoxem 1973 vorsantlea Bobby filmant koxe toren Gõychea ani Kristanv bailank porddear dakhovn lokamchea monant tem ‘normal’ korun soddlem, zalear Nachom-ia Kumpasar-ant tacher veglloch uzvadd ghatla. Eka somazachem hanxem korche bodla tea somzant upraslole prosn ani tontte dakhounk hem film fuddem sorta.
     
Dusro mud’do hea filmant disti poddta to mhollear Gõykar ani Bharoti Kristanvancho sorea sovem aslolo sombond. Zoxo choddxea Gõykar Kristanvanchea jivitant soro ek bhag zaun asa,  tech baxen hea filmantui to dakhoila, zaum to magir ghorant piyetanam, festa porbek vo taverna sarkea bhovxik suvatancher astanam. Somajik jinnent soro piyevop sobhavik ani soro piyetanam tacher tabo dovorop hantunt xanneponn asa hem bhes borem filamnt ekttoch bebdo dakhoun  dakhoilam.  Soro ho Gõykarache jinnecho bhag aslo tori sogllech piyetat te bebde nhoi, hem filanntlo ekttoch bebdo amkam spoxtt korun dakhoita.  Zo updes to bebdo dita  to Gõykar ani tacho sorea vixim sombond anikui spoxtt korta.

Tiatrist Prince Jacob zo bebdeachi bhumika korta tacho updes ho: soro ek vo don karonnak lagon ami piyetat, khoxalkayen nam tor dukhi astanam, aplem soglem dukh visrunk. Ho bebdo monis koso dakhoila hem pollevop gorjechem. Bebdo dakhounk zai mhonn to dakhounk nam.  Soreache ghunvllintui astanam to updes dita mhonnge tannem koslea tori karonnak lagun soreak vengoila hem kollon yeta. Hindi filmamnim karann nastanam  Gõykar piyeunk zai mhonn piyetat he dakhovnnek hi bebdeachi bhumika virodh korta.

Zankam Konknni bhaxentlea nattkanchi ani tiatranchi porompora khobor asa tankam hem film koxe bhaxen tiatrache faske bhitor bosoilam tem somzotolem. Tiatrist ani comedian John D’Silva Lawry-cho manager, ‘Logic’ hacho ‘role’ korta, zalear dusre vatten Prince Jacob bebdeache bhumikent porzolltta. Dogui eka mekak adhar diun puray filmachi zababdari bhes bori sambhalltat tem disti poddta. D’Silva fokot eka ‘comedian’-achoch role hea filmant korinam, punn jednam jednam filmache kannient bodol zai asta tedna tosli bhumika-i to fixalkayen korun tiatrachem boll dakhoita. Film toyar korpeam lagim lagxil’lean uloitanam mhaka kollun ailem ki John D’Silvacho ‘screen play’ borovpantui vhodd hat asa mhunnon. Hea vorvim fokot zannar lokam merenuch nhoi punn sadea lokam meren hem film pavounk tannem adhar kela.


Hea filmant Kristanv Gõykar jeo Konknni bhaxecheo veg-veglleo boli uloitat tachem dorxon hea Tiatristam vorvim ghoddta. Durdoivan halinchea kallar Konknni bhaxechea veg-vegllea boliyancher  bohixkar poddlolo amkam dison yeta. Hea tiatristank lagon Konknni bhaxechim zaitim rupam amkam melltat. Hea filmant ji Konknni vapurtat tantunt zaitim Purtugez utram asat ani him veg-vegllim Konknni bhaxechim utram lokam mukhar haddlim dekhun hea filmak xabaski favo. Nagri lipiek ‘Official Language Act’-ant manyotai mell’lolea karonnank lagon sonvskrutikoronn zaloli ani Saraswat bamnnachi Konknni voir sorloli amkam disti poddta. Haka lagon tiatrantli ani kantaranchi Konknni – zantunt zaitim Portugez utram mellttat ani ji Romi lipiyentlean boroitat – tika  hinnsailoli amkam dison yeta.   Halinchea kallar hea on’nyayacher avaz kaddlolo asa.  Hea filmant he Konknni boliyek zago mellun Romi lipiyek nyai magtoleank ek hatiyar koxem mell’llam oxem mhollear fott zaumchinam.

Hem filmachi kotha Gõyant ani Bomboint ghoddta, ani tantuntlean amkam Gõychea kamgar vo vavraddi (labouring class) Kristanvancho tiatr ani her sonvskrutik prokar koxe zullttat tem dison yeta. Khub kall poriant tiatristank Gõychea sorkarachi manyotai mellonk nasli karonn choddxe tiatrist Bombay xarant rabito korun asle. Punn zoxem amkam Nachom-ia Kumpasar-a vorvim disun yeta, unch kulliyechea bhattkaranchea hukuma sokol aslolea vavraddi Kristanvank Bomboichea xarant apli kola dakhounk vhodd suvat mell’lli. Ho varaddi Kristanv atam  bhatkarache ani komunidadiche nodre bhair aslo. Hea komunidad mandavolli pormonnem  fokot ganvkarankuch ganvant hok’k aslo ani dusreank fokot thuim ravpacho hok’k. Oslea bhattkarponnachea dobavak lagon zaite Gõykar Kristanv Gõy soddun Bomboi ravunk gele.

Anink ek nond ghevpachi gozal mhollear jea vellar he vavraddi Kristanv Bomboi xarant apli kola songitantlean, filmantlean, tiatrantlean, ani sahityantlean dakhounk lagle, teach vellar Tristão de Bragança Cunha (1891-1958) ani Luis de Menezes Bragança (1878-1938) sarkile Gõyche suttke zhuzariamni hea lokank unneponnan lekhunk suru kelem. Tristão de Bragança Cunha-k aiz ami ‘Father of Goan Nationalism’ oxem pachartat. Tachea The Denationalisation of Goa (1944) hea pustokant hoch ul’lekh amkam mell’ta. Hea pustokacho adar gheun aiz tiatr ani tiatristank hinnsavpacho vavr fuddem vhortat to amkam disti poddta.


Tristão de Bragança Cunha pormonnem Gõykar ani chodd korun Kristanv Gõykar, aiz ‘denationalised’ zala kiteak tannim ‘Western’ sonvskruti apnnailea. Hacho orth don bhaxen amcheamni somzun gheunk zata: poilo, hea donuim Gõychea suttke zhuzarianim – her  bhattkaram bhaxen – vavraddi Kristanvamnim sonvskrutik mollar dilolea  yogdanachi nond gheunk nam.  Dusrem, jem sahit’ya hea suttke zhuzareamni rochlolem tem fokot unch-zatichea Katolkankuch pavlolem. Hantuntlean amkam oxem dison yeta ki bahujan Kristanvache sonvskrutik  jinnent  hea ‘nationalist’ fuddareanchea vicharancho forok poddonk nam mhunnon.
  
Durdoiv mhollear ‘prohibition’ kaideak lagon (zoxem hem film sangta),  hi vavraddi Kristanvanchi sonvskruti kabar zali.  Gõy sorkarachi manyotai tankam mellunk nam hem dusrem karonn tharlem. Hi manyotai na mellpant ‘denationalisation’ vicharacho hat asa karonn Bragança Cunha ani tachea sangateanchea mota pormonnem jem European aslem tem Bharotiponnache faske bhair aslem.

Nachom-ia Kumpasar hem ek bhes borem film ani Hindi filmanim Gõykar Kristanvancho opman zoxo zatalo toslo  opman zalolo amkam hea filmant mellonam. Hem film borem zalam tem Gõykaramni kelam mhonn nhoi, punn hea filmant Gõychea itihasacher ani somazacher bhor dila mhunnon. Khup kall meren damun urlole xinn ani tokrareo hea filmantlean loka meren pavleat.  Hea filma vorvim tiatristamnim Gõychea sonvskrutik mollar dilolem vhodd yogdan amkam dison yeta. Tannim dilolem hem vhodd yogdan ollkhun gheun tiatrak favo to man diunk atam vell ailolo asa.

(Mull Inglez lekh santtoun (abridged) Konknnint onn’karla)

(Ho lekh Gulab, Mars 2015 hea ankant uzvaddak aila)

No comments:

Post a Comment